Min fyrfota fiskevän som blir så himla upphetsad och vill sitta i knät när han ser de vakande regnbågarna.
Ett villkor för att Björka ska fungera för mig är att det inte är en massa folk, men så är det för det mesta med fiske. I övrigt brukar man alltid kunna lura en och annan pugga. Värmen kan ställa till det, men väntar man bara ut solen brukar dom varma dagarna ofta innebära vakfiske under den sista öppna timmen. Under tiden kan man ju sola...
Elin och Thomas slappar medan Borg, Petter och Siri sliter på bågarna. Thomas ville testa flugfiske denna dag och mitt i ett präktigt linkollaps sju meter ut gick en båge upp och tog flugan. Killen har ett jäkla flyt när det gäller fiske helt enkelt, och nu har han dessutom investerat i ett eget flugspö.
De flugor jag haft bäst fiske med är naturtrogna fiskimitationer, förtyngda nymfer som liknar dom rappa undervattensskalbaggarna i sin gång, E12:or i brunt eller svart, daddy longleg samt Red Tag. Under vissa delar av sensommaren kan man dessutom ha ett hysteriskt spännande fiske med svarta muddler-zonkers som går precis under ytan. Fisken kommer simmande som en torped bakom flugan och efter 5-6 meter klipper dom oftast till i ett resolut hugg.
Borg väntar ut puggorna.
Vill man fiska med drag är en sked eller wobbler som imiterar en av de många rudorna ett säkert kort. Spinnstopp ger i vanlig ordning övertag. Ute i dammen, på de djupare delarna, står de stora suggorna och dom når man ofta endast med tyngre skedar.
Maria lurade en regnbåge på drygt 3 kilo på en silvrig sked. Fisken högg i den grundare bukten i den östra delen av dammen.
Fisken i Björka har ett oförtjänt rykte om sig att inte vara god. Förr var det nog så att fisken krävde "hård rökning" med mycket salt för att gå ner, men de fiskar jag ätit från Björka har varit helt ok. Oftast är fiskarna blanka och friska och dessutom fångar man då och då fiskar med relativt hela fenor, något som jag inte upplevt de få gånger jag fiskat i "finare" puggedammar (läs dyrare pölar).
Till slut gäckade jag en regnbåge med en torrfluga. Hade jag inte backat in i skogen och ställt mig på löslinan hade Klas säkert hjälpt mig att landa fisken. Är det föresten inte lustigt att man aldrig ser skräddarna falla offer för vakande fisk? Är deras fötter verkligen så små?
Det bästa med Björka är nog trots allt den mysiga grillplatsen där släkt och vänner som inte vill fiska lika mycket kan sitta framför brasan och värma sig. Inte sällan intar mindre sällskap grillplatsen för lite stillsamt raj raj, med några korvar och ett par fina pils.
Siri ser till att det brinner.
Priset för ett fiskekort är 150 SEK och då får man plocka upp tre fiskar. På sommaren kan man köpa kvällskort för 75 SEK. För att ta sig till Björkadammen kör man in mot Björka på väg 16 mellan Dalby och Sjöbo. I utkanten av Björka by ser man dammen på norra sidan av vägen. Mer info finns här.