En fiskevecka i juli, 2002 gick via havsöringsfiske i Blekinges skärgård och släktträff med fiske i Oröd och Tydingen, till det natursköna Kullen. Här skulle det fiskas efter havsöring, torsk och makrill från klipporna. Vandringen nedför stigarna blev extra spännande eftersom jag hittade en "genväg" nerför klipporna. Men ner kom vi i varje fall och väl ute på en udde hade vi några otroligt vackra eftermiddagstimmar med bad, småtorsk och ett stim med stora tumlare som visade sig 50 meter ut. Verkligen spännande att komma så nära dessa stora djur.
|
|
|
Det är inte alltid så lätt att hitta varken
betalcamping eller "allemans-camping" efter man fiskat ända in på
kvällstimmarna så det fick
bli en natt i tältet på ett "olovligt" (varför förstår jag inte
riktigt) ställe utanför Laholm innan vi styrde mot Ljungby.
Vid det här laget hade vi varit ute några dagar utan att fånga någon fisk att räkna med. Vad gör man
då? P&T såklart! Normalt sett gillar jag inte P&T-fiske. Stressad och
överviktig fisk nedtryckt i en annars stendöd vattenpöl med frenetiskt
vattenpiskande flugfiskare längs med kanten. Likväl blir det någon tur varje
sommar. Men det finns en del fina anläggningar som erbjuder ett hyggligt alternativ i
tider av fisklöshet. Glenn hade berättat om ett ganska fint P&T-vatten uppe
norr om Ljungby så vi styrde kosan norrut mot Vällingasjön. Här kan man enligt uppgift fånga både bäckröding, öring och regnbåge. Allt istoppat till sportfiskares förnöjelse. Det var varmt och vindstilla
denna dagen så flugkastandet gick lysande. Efter någon timme utan
kontakt med fisk bytte
jag dock till haspelfiske med regnbågsdräparen Smolti.
Några kast här och där och så hittade jag en klump med vegeterande öring
(eller så är det någon hybrid som någon pratade om). Huggsexan
var ett faktum.
Gös eller gäddbett? Lika illa i en P&T-sjö.
När full kvot fångats kolgrillade vi filéerna
av fisken på fotot ovan och detta är utan tvekan den bästa P&T-fisken jag
ätit. Grillad med smör, salt, svartpeppar och timjan blev detta en riktig
vildmarksdelikatess. På hemvägen stannade vi i Laholm
för en dags laxfiske i
lagan med Fredrik P. En full dags nötande efter de frenetiskt hoppande silverblanka laxarna gav
dock ingen fisk. Inte helt oväntat sådär mitt i sommaren. Jag fick däremot
nöjet att hjälpa en dansk man och hans son att rädda en fin grilse från att
gå förlorad i deras lintrassel. Laxfisket är både frustrerande, spännande
och tålamodskrävande. En annan aspekt av detta fisket är att "vem som
helst" kan dra på en lax. Ska man bjuda med någon ännu ej fiskeberoende
på en godtycklig tur tycker jag laxfiske i Lagan ett gott alternativ. Den
visuella kontakten med fisken höjer pulsen på vem som helst och har man tur
är det just flugan, spinnaren eller draget på det egna spöt som lockar till
hugg.
Campingförbud och blodsugare gjorde oss betänksamma inför vår förestående
natt vid Vällingasjön så det fick bli en natts sömn på Lottas (Glenns
sambo) föräldrars gräsmatta istället. En natt som gav välbehövlig vila
innan vi körde mot
sjön Kösen och
gösen. Jag, Maria, Glenn och Lotta skulle bo i hyrstuga
(dock inte just den stugan som man ser när man följer länken) och fiska gös
från hyrbåt. Kösen är en ganska stor sjö i närheten av Bolmen som årligen
släpper ifrån sig en hel del stor gös. Fiskekortet tillåter även att man
lägger långrev så förutom alla spön hade vi farfars gamla långrev med oss.
För att göra en lång historia kort (bland annat på grund av oframkallade
bilder) hade vi ett par härliga dagar med flera gösar mellan 1 och 2,5 kilo.
Sista dagen vi fiskade totaldominerade Maria med ett guld/vit/rosa 30-kronors
wobbler jag lånat ut. Tre gösar med en toppvikt på runt 2,5 kilo. Ingen annan
fick gös den dagen (borde jag förnedrat mig och hängt wobblern på mitt
snöre istället ?:-). Förutom nämnda gösar tog vi flertalet matabborrar på
maskmete, spinnare och jigg. Långreven gav tre mindre ålar, några
abborrpinnar, mört och en massa braxen. Skoj att testa men långrevsfiske är
inte riktigt min grej måste jag erkänna.
Glenn i sitt rätta element.
Efter några timmar